Idag 081016 är det precis 1 månad kvar till beräknad födsel!!!

Nedräkningen kan börja :)

Jag gissar att bebis föds 15november;)

Anledningen till att jag gissar på just det datumet är för att det datumet är det datum som ligger precis mitt i mellan bf-datumet som jag fick enligt senaste mens 14 november och enligt ultraljudet 15 november.

Vid min första graviditet vart det nämligen precis just så :)

Vad tror du??? - Gissa gärna (lite på kul;) !!!

Nya bilder på bebiskulan - Nu 36 veckor!!!

Som jag tidigare skrev så har jag lite annan syn på det här med förlossningen nu när jag har vart med om det en gång. Även om den här kommer att bli helt annorlunda så vet jag på ett ungefär hur jag reagerar på situationen och allt där omkring.

Inför denna gången är jag inte alls rädd på samma sätt! Det är klart att man är orolig att det ska hända barnet något och att det ska tillstöta komplikationer av olika slag men det är sk. "normal oro" tycker jag. Jag är inte rädd för att föda denna gången, tvärtom kan jag känna mig lite peppad och se fram emot hur det ska bli den här gången. Sen det allra bästa - jag vet ju vad jag får tillslut!

Det klurigaste nu är ju vad/hur vi ska göra med blivande storebror. Det andra lär väl lösa sig. Ut kommer ju barnet på ett eller annat sätt;) Men man har sina funderingar på när och hur det kommer att börja och hur lång tid det kommer att ta. Senast blev jag igångsatt så jag har ju ingen "normal" förlossning att jämföra med. Då tog det 12 timmar men då från appliceringen av gel tills sonen var ute räknat. Hade det startat spontant hade vi ju stannat hemma längre. Det som tog längst tid sist var från 1-5cm, det tog ca. 8-9 timmar sen de sista 5cm tog bara 1 timme. Sen tog hela krystskedet ytterligare 2 timmar. När jag pratade med barnmorskan om det sa hon att jag nog skulle räkna med att det kan gå snabbare den här gången. Men man vet ju aldrig...

Jag är inte rädd för smärtan och jag vet att jag kommer att klara det! Det kommer göra så förbannat ONT det har jag säkert glömt och det kommer at vara as JOBBIGT men det går över och i bästa fall går det lite snabbare och effektivare denna gången :)

Smärtlindring

Jag hoppas jag kommer att klara mig långt på:

* Avslappning/andning

* Massage

* Bad eller dusch

Akupunktur kan jag tänka mig att prova om någon erbjuder sig men det är väl inget som intresserar mig så.

När det blir jobbigt vill jag ha och jag hoppas kunna klara mig på:

* Lustgas

Jag är livrädd för snitt så OM det blir aktuellt lär jag väl gripas av panik. Jag hoppas nästan jag blir sövd då!

Annars har jag väl inga speciella önskemål mer än att sambon min och personalen är stöttande och hjälpsamma med allt runt omkring. Jag litar på att barnmorskorna gör vad de kan och informerar mig om saker som jag kan påverka så att förloppet blir så smidigt och bra som möjligt för barnet och mig. Jag hoppas jag kommer att lita fullkomligt på dem precis som sist.

Under min första graviditet skrev jag dagbok lik denna jag skriver här. Det har vart värdefullt och spännande att gå tillbaka till den och läsa om hur jag upplevde saker och ting då och hur det faktiskt var, man glömmer så lätt...

Nu inför denna förlossningen så gick jag tillbaka och tittade om vad jag hade för tankar inför förlossningen sist. Det skiljer sig ju en hel del mot nu eftersom jag nu har vart med och upplevt en förlossning på riktigt. Nu vet jag lite mer vad som väntar även om jag också vet att den ena förlossningen inte är den andra lik!

 Så här skrev jag inför min första förlossning i min graviditetsdagbok:

Önskningar inför förra förlossningen
Jag är ju lite rädd att förlossningen ska starta på natten vilket det ofta gör. Jag har fått för mig att jag känner mig mer skraj på natten.
Det är ju det att man inte vet hur det börjar, vattenavgång? Värkar? Blödning? Kommer jag att vara hemma då det sker? Kommer sambon att vara i närheten? Kommer det innan bf? eller får de tillslut sätta igång det? Hur kommer jag uppleva detta? Kommer jag bli rädd? Blir det akut snitt? Komplikationer?
Jag är så glad att jag ska ha sambon med mig, utan honom skulle jag aldrig vilja gå igenom detta! Han är så lugn inför detta men givetvis nervös men jag tycker det känns bra att vi båda inte är så hispiga.
Jag vet att jag kommer att behöva massor av uppmuntran och stöttande ord. Jag kan lätt bli orolig och min största skräck är att jag ska bli livrädd/ skräckslagen. Varför vet jag inte men jag är rädd att jag ska dö på kuppen, inte så troligt kanske men ändå en tanke.

Jag vill bli påmind om:
* Detta smärtsamma är övergående (om några timmar är det gjort)
* Detta är positiv smärta (vad håller jag på med egentligen = föder vårt barn)
* Tänk hur många andra som går igenom detta och väljer att göra om det sen. Hur många i världen föder inte just samtidigt nu?
* Försök slappna av och ta det lugnt, följ med i kroppen arbete den vet ju vad som är i görningen.
* Tänk att jag snart ska få träffa våran bebis

Smärtlindring 
Jag gärna pröva:
* Avslappning
* Andning
* Massage
* Bad/ dusch
* Lustgas
Jag är öppen för att pröva:
* Akupunktur
* TNS
Om det blir alltför jobbigt kan jag överväga att ta till:
* Livmoderbedövning PCB
* PDB

Vill helst inte ha! (men tar som sista alternativ OM det verkligen behövs:
* Sterila kvaddlar
* EDA
Jag tycker sterila kvaddlar verkar som modern tortyr då jag läste att kroppen får en smärtchock. Jag vet egentligen inte mycket om kvaddlarna men känner nu att helst inte. EDA tycket jag verkar vidrigt, gräva i min rygg -nej tack! Då jag tidigare jobbat och sett våra patienter få EDA har jag tänkt att det ska mycket till innan jag tar en sån. Men jag vet att det är jätteeffektivt och många upplever det som himmelriket mm. men EDA är min sista utväg, jag har inte dömt bort den.

Jag är ganska rädd att jag kommer att må illa och dåligt på andra sätt yr och matt. Jag är väldigt lättsvimmad av mig och tycker det är obehagligt med yrsel och lillamående.
Rädslan för bristningar är inte överdriven men det är klart att man vill ju spricka så lite som möljigt. Jag är inte rädd för klipp om det skulle behövas.
Om det skulle bli aktuellt med snitt kanske jag vill sövas eftersom jag är jätterädd för snitt.

Idag hade jag tid för barnmorskebesök igen på mottagningen. Det var sista gången jag träffar min barnmorska då hon tydligen ska sluta redan nästa vecka. Jag får då börja gå hos en ny, hon som jag träffade förra gången då min vanliga barnmorska var sjuk. Men hon var ju så trevlig så det blir nog bra. Sen är det väl kanske bara ett tillfälle kvar om jag inte gå över tiden länge!?

Allt var iallafall bara bra som vanligt :) Vi gjorde en sammanfattning av graviditeten som ju bara har vart bra hittills. Lite 'problem' med hjärtkänningarna i början men det försvann ju sen... Sen pratade vi om förra förlossningen och om den kommande, önskemål och annat inför den. Vi skrev en förlossningsplan helt enkelt. (Den återkommer jag till senare)

Vikt: Vägde mig aldrig idag. Lite synd för jag har ingen aning om vikten längre då vår våg har gått sönder och jag inte vägde mig sist heller.

Blodtryck: 110/60

SF: 35cm (Magen låg kvar på sin kurva som den gled ner på senaste gången. Den ligger nu snäppet under översta kurvan.

Fosterljud: 132

Fosterläge: Huvud (inte så långt nersjunken ännu tydligen).

Jag fick en ny tid inbokad, till min nya barnmorska då 8 november - Då är det inte långt kvar!!!

(Tillbakablick från barnmorskebesöket med sonen, då i v37)

Bm besök 8 vecka 37
Vikt: +13,3 kg
Bltr: 115/70
Sf: 36 cm
Fosterljud: 128
Fosterläge: H/F (Så sonen fixerades denna veckan.)

Gör det på Barnshoppingbloggen !!!

Då måste jag tipsa dig om att kika in i nya  Barnshoppingbloggen

En blogg för dig som gillar allt ifrån kläder, inredning, mode och tips, erbjudanden och tävlingar för och till barn i åldern 0-5år.

Hitta inspiration, pressenttips och andra små lyxiga saker som förgyller tillvaron och stillar shoppingsuget.

Min graviditet - BF söndag 16 november 2008

Uträkning utgår från dagens datum: Mån 13 okt 2008.
Din graviditet startade Mån 11 feb 2008.
Du blev gravid ungefär Mån 25 feb 2008 (ägglossningen).

Du är på dag 246 av 280. (87,9%).
Du är i vecka 36.
Du har gått 35 fulla veckor och 0 fulla dagar (v35+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Sön 16 nov 2008
Du har 34 dagar kvar till förlossning.

Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Hur som helst är det bra att ta reda på hur förlossningsskedet går till och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.

Barnet: Nu väger barnet mellan 2000-2500 gram och längden är ungefär 45 cm. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man t.ex puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.

[www.familjeliv.se] 

Egna anteckningar: Min mage sitter ganska högt ännu men den har nog börjat sjunka redan. Med sonen gjorde den det tidigt, i v. 33 eller ngt. Jag har lite lättare med andningen nu men jag har inte så tungt neråt än heller som jag vet att det kommer att bli tids nog.

Inatt drömde jag om förlossningen igen och det har jag börjat göra någon gång i veckan. Jag drömmer ofta att bebisen är ute och att jag inte minns förlossningen. Men bebisen får jag i famnen iallafall. Mysigt <3

Det börjar som tidigare sagts bli trångt inne i magen nu. Bebisen börjar nog bli stor därinne. Magen börjar bli ordentligt stor nu och senaste veckan är det många som påpekat att den vuxit på sig. Jo, konstigt vore ju annars lixom! och större lär en ju bli :D

Jag mår prima men de jobbigare dagarna börjar bli fler och fler nu. Jag har rätt ont av foglossningen varje natt nu och jag sover ganska dåligt. Börjar bli otympligt men det går absolut ett tag till. Detta är ju faktisk början på slutet.

Jag vet inte till 100% hur det blir ännu, jag ska ringa några samtal idag men det kan vara så att jag från och med nu kommer att vara ledig!!!!!!!!!!